En gång i tiden - Poet?

En gång i tiden, då skrev jag väldigt mycket.

På natten
När stjärnorna lyser
då tänker jag på det där
det där förbjudna
det där som river, sliter, hugger och sårar.

Tårarna bränner
brinner på mina kinder
bara på natten
när stjärnorna lyser
endast då
kommer tankarna jag dolt
dom jag gömt undan så väl

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Man kanske inte ska vara kompisar efter
Man kanske ska gå skilda vägar
Man kanske ska glömma och gå vidare
Man kanske ska det.

Det kanske är meningen att man ska ligga vaken
Natt efter natt
Det kanske är meningen att man ska vara okoncentrerad
På allt
Det kanske är meningen

Man kanske måste släppa taget
Man kanske måste göra sig fri
Man kanske måste försöka glömma trots att det är omöjligt
Man kanske måste det.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Jag har tappat lusten att sjunga

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0