åååååååh så sjukt irriterande
jag typ skulle skriva klart min novell ikväll hade jag tänkt eftersom den ska va inne på måndag, men den e på pappas bärbara jobb data så jag skulle gå å hämta den på memory sticket så han ba: nej men den har jag på jobbet.
å jag ba: jaha men då får du ta hem den imorn.
han ba: *suck* jaa om jag kommer ihåg de.
jag ba: men du måste!
han ba: jaa...ibland undrar jag hur du tänker *irriterad röst*

HALLÅ DE E VÄLL INTE MITT FEL
palla att han blir sur på mig
å palla att han lämnar min novell på sitt jobb
å palla att jag skrev på hans data
å palla att han alltid är en sån jävla gringubbe
å palla att han alltid jobbar
å palla att han typ väljer jobbet framför sin familj
å palla att mamma försvarar honom då

å liksom mamma ba: varför ringer du me dolt nummer?
jag ba: annars svarar ju inte pappa..
mamma ba: va?
å jag ba: ja, om de e dolt kanske han tror att de e nån viktig kund elr nått från jobbet å då svarar han på en gång men om han ser att de e jag som ringer då svarar han inte.
mamma ba: men så e de ju inte, klart han svarar om de e du som ringer.
jag ba: nej, han bryr sig ju bara om sitt jobb (för så känns de faktiskt)

å vetni
de e fett jobbigt här hemma ibland, asså då vill jag bara typ bort, nånstans långt bort.
Mamma å pappa typ bråkar alltid me brorsan om hans betyg och ALLT
och så typ går dom runt i hela huset å ba skriker på varann å jag ba sitter på¨mitt rum helt osynlig å ba: happ...
å dom ba märker inte mig å jag skulle lätt kunna va ute å bli typ mördad å jag lovar, dom skulle inte märka.
Okej de e ju bra att dom inte skriker på mig, men hallå jag finns också.
Å liksom när min brorsa kommer hem å snackar om sina betyg då blire värsta disskussionen (vet inte hur de stavas) å när jag ba: jag fick MVG på engelskaprovet.
dom ba: va kul, va duktig du är. *börja prata om nått annat*
Man ba: hallå kan ni iaf LÅTSAS att ni är intresserade?!

åh, får jag flytta hem till nån?
puss<3